SVENSKA ÄR SVERIGES HUVUDSPRÅK. MEN INTE ENLIGT GRUNDLAGEN. Det låter nästan osannolikt. Sverige har fyra grundlagar. De skyddar demokratin, våra fri- och rättigheter och viktiga delar av landets konstitutionella ordning. Ändå finns ingen uttrycklig bestämmelse som slår fast svenska språkets ställning som Sveriges huvudspråk. Hur kunde det bli så? När frågan följs bakåt genom historien framträder ett överraskande mönster. Redan 1909 beskrev riksdagsledamöter svenska språket som allas gemensamma egendom och dyrbara arf och ville ge även folket genom riksdagen en konstitutionellt säkrad roll i vården av språket. Förslaget föll. När kungens regeringsmakt försvann 1975 fick svenskan ingen uttrycklig plats i den nya regeringsformen. Först 2009 slog Sverige i vanlig lag fast: Svenska är huvudspråk i Sverige. Men när språklagen granskades hade Lagrådet pekat på något anmärkningsvärt: svenskans ställning som huvudspråk borde närmast befästas i grundlag och inte i vanlig lag. Ändå blev det inte så. Skomakarens barn följer denna nästan bortglömda historia från kungamakt och riksdagsstrider till dagens Sverige och ställer en fråga som efter mer än hundra år fortfarande väntar på sitt svar: Om svenska är Sveriges huvudspråk och vårt gemensamma samhällsspråk - varför skyddas inte dess ställning i Sveriges grundlag? Ibland är det vi tar mest för givet också det vi glömmer att skydda.
Karri Suddenbach är författare och skribent med ett långvarigt intresse för historia, kulturhistoria, genealogi och idéanalys. Hans arbete präglas av källstudier och ett intresse för frågor där historia möter samtid och där sådant som länge tagits för självklart kan behöva undersökas på nytt. Tillsammans med Tommi Wallinus har han tidigare publicerat historiska arbeten, däribland Europas äldsta släkt, och hans författarskap omfattar även kulturhistoriska och essäistiska ämnen.
I SVENSKA SPRÅKET SAKNAR GRUNDLAGSSKYDD riktar Suddenbach blicken mot svenska språkets och kulturens konstitutionella ställning. Utgångspunkten är inte partipolitisk utan undersökande: hur kunde något som under århundraden betraktades som en självklar del av den svenska statsordningen hamna utanför grundlagens uttryckliga skydd? Boken följer frågan genom historia, juridik och politik fram till vår egen tid.
Tommi Wallinus Rinne
Tommi Wallinus är författare och skribent med ett långvarigt intresse för historia, kulturhistoria, genealogi och idéanalys. Hans arbete präglas av källstudier och ett intresse för frågor där historia möter samtid och där sådant som länge tagits för självklart kan behöva undersökas på nytt. Tillsammans med Karri Suddenbach har han tidigare publicerat historiska arbeten, däribland Europas äldsta släkt, och hans författarskap omfattar även kulturhistoriska och essäistiska ämnen.
I SVENSKA SPRÅKET SAKNAR GRUNDLAGSSKYDD riktar Wallinus blicken mot svenska språkets och kulturens konstitutionella ställning. Utgångspunkten är inte partipolitisk utan undersökande: hur kunde något som under århundraden betraktades som en självklar del av den svenska statsordningen hamna utanför grundlagens uttryckliga skydd? Boken följer frågan genom historia, juridik och politik fram till vår egen tid.
Det finns inga presskommentarer tillgängliga just nu.