Användningen av teknik inom äldreomsorgen är inget nytt. Trygghetslarm och olika typer av digitala tjänster har använts länge. Nu står vi på tröskeln till lösningar som kommer ur artificiell intelligens (AI). Vad kan det komma att betyda för oss om vi blir beroende av hemtjänsten? Och för de som jobbar där? Intresset är alltid störst för den allra senaste tekniken men äldreomsorgen är inte bara isolerade historier om tekniska förändringar med mer eller mindre lyckade resultat. Äldreomsorgen bär på en teknikhistoria som visar på genomgripande förändringar av arbetssätt och attityder till nya generationer omsorgstagare vars förväntningar på livet som äldre skiljer avsevärt från tidigare generationer. Vid det här laget har stora delar av äldreomsorgen automatiserats. Det gäller tryggheten och säkerheten, relationerna och kommunikationerna, måltiden och hemhandlingen och långt gångna försök att automatisera medicinering, hälsokontroller, sociala och känslomässiga behov. Britt Östlund, professor emeritus från KTH har många års forskning i bagaget när hon här publicerar ett urval av populärvetenskapliga föreläsningar riktade till intresserade utanför forskarvärlden.
Britt Östlund har sedan slutet av 1980-talet varit engagerad i forskning och utveckling om åldrandets villkor i tekniksamhället, teknikens möjligheter och begränsningar i mötet med vården och omsorgen och hur design kan frigöra och stigmatisera äldre teknikanvändare. Britt disputerade 1995 vid Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet med avhandlingen Gammal är äldst. En studie av teknikens betydelse i äldre människors liv. Hon tilldelades Lise Meitners gästprofessur vid Lunds universitet 2004, utnämndes till professor i välfärdsteknik vid Institutionen för designvetenskaper i Lund 2013 och senare till professor i Teknisk vårdvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan 2014. Hennes internationella forskningssamarbeten omfattar också en rad uppdrag bland annat i International Society for Ageing and Technology; International Society for Digital Medicine och nu senast expertuppdrag för CoAge Care programmet i Finland och expertgruppen för digital arbetsmiljö vid AFA försäkringsbolag i Sverige. Hon medverkade till formaliseringen av Society for Sociogerontechnology 2017 som fick stor betydelse för den teoretiska utvecklingen på området. När Sverige blev medlem i EU medverkade hon till att föra in frågan om äldre, teknik och design i Sverige och kom att delta både som forskare och som expert i EU:s forsknings- och utvecklingsprogram. Hon har även arbetat som chef och handläggare vid svenska forskningsfinansierande myndigheter, ansvarat för utvecklingen av nationella FoU program med inriktning på teknikanvändning och även representerat Sverige internationellt. Genom åren har hon utvecklat en rad samarbeten med företag och på verksamhetsnivå med kommuner och andra organisationer för att stärka äldres roll i framtagning och utformning av ny teknik.
Det finns inga presskommentarer tillgängliga just nu.