En man hittas ihjälslagen i sitt kök. Det mesta tyder på att det är hans sambo som har dödat honom. Hon blir anhållen och häktad, och även om hon inte erkänner, tycks fallet vara uppklarat. Kriminalinspektör Ann-Catrin Friberg saknar sin döde kollega Göran Mårtensson. I tankarna vänder hon sig till honom med sina funderingar om tillvaron och om det aktuella mordfallet, som visar sig vara mer komplicerat än man från början har trott. Utredningen har misskötts och hamnat snett. Under motstånd från en kollega försöker Ann-Catrin vända den i en annan riktning för att komma vidare. Men ledtrådarna är få, och nya infallsvinklar tycks inte föra närmare gåtans lösning. ONDA TING är den tredje fristående delen med kriminalinspektör Ann-Catrin Friberg efter Övrig händelse och I din himmel. Det är en mörk skildring av de hänsynslösa, själviska och onda handlingar som människor ständigt begår mot varandra och mot livet på vår planet.
Ulla Bolinder är född och uppvuxen i Uppsala men bor numera i Knivsta, några mil norr om Stockholm. Hon gick humanistisk linje på Magdeburg och har sedan dess arbetat på reklambyrå, restaurang, sjukhus, arkiv och bokförlag. Ulla debuterade som författare 1997. I sina böcker tar hon gärna upp samhällsfrågor med betoning på den enskilda individen.
Detta är den tredje fristående delen om kriminalinspektör Ann-Catrin Friberg. Nu när Ann-Catrins kollega, Göran Mårtensson, är död anförtror hon honom sina innersta tankar om livet, och om olika Facebookinlägg hon retar sig på. Varför tänker inte alla på klimatet? Hon berättar även om det mord som nu ska lösas på jobbet.
En man i fyrtioårsåldern, Magnus Lager, har hittats ihjälslagen med sin egen hammare. Det var sambon, Hanna som hittade honom och nu sitter hon anhållen för mord. Hon varken förnekar eller erkänner mordet och svarar bara svävande på alla frågor. Det gör fallet extra komplicerat, istället för att lägga pusselbit för pusselbit försvinner de som fanns. Till slut är Ann-Catrin nära att ge upp fallet, men…
Jag har läst nästan alla Ulla Bolinders böcker och är väldigt förtjust i dem. De är bra och intressanta eftersom de är skrivna utifrån det sätt som polisen arbetar. Du får följa de förhör som görs med misstänkta, vänner, anhöriga och vittnen. Alla dialoger är skrivna utifrån hur personen är, som ålder och status, därför känns karaktärerna väldigt äkta. Boken är rikligt detaljerad och välskriven. Den innehåller våldsamma och obehagliga scener som är väldigt trovärdiga.
Kristina Simar Postad på Omnible 18 mars 2020
Som en sjungande kör, som en spunnen väv – så skriver Ulla Bolinder
"Ulla Bolinder fortsätter att skriva deckare och polisromaner på sitt eget sätt. Ja, på sitt högst egna sätt. Hon fortsätter också att vara den minst uppmärksammade av de främsta deckarförfattare som finns i Sverige.
”Onda ting”, tredje titeln i serien med kriminalinspektören Ann-Catrin Friberg, börjar med ett larmsamtal till SOS 112. En man ligger död hemma i huset. Det är hans hustru som ringer. Bolinder refererar samtalet mellan O(peratören) och K(vinnan) i ordagrann dialogform.
Så börjar det. Så skriver Bolinder. I tal och samtal. När hon började skriva deckare var främst förhörsprotokoll från polisen det centrala för kriminalberättelserna. Hon har sen i roman efter roman varierat och utvidgat denna utgångspunkt så att resultatet blivit en kör av olika stämmor, både i samprat och monologer. ”Onda ting” har dessutom en genomgående jag-berättare i kriminalinspektören Friberg, som tänker och tycker.
Ett annorlunda sätt att skriva och berätta, ett myller av människor vävs ihop till en och samma berättelse; olika trådar vävs in, olika ledtrådar och spår tillkommer till kriminalintrigen. Och det blir aldrig tråkigt. Bolinder lyckas så väl med detta – egna, en gång till – sätt att berätta att jag tycker det är otroligt. Resultat: en högst trolig berättelse, ett fullt trovärdigt händelseförlopp."
Onda ting
https://www.omnible.se/r/10324317997480392mars 2020
Detta är den tredje fristående delen om kriminalinspektör Ann-Catrin Friberg. Nu när Ann-Catrins kollega, Göran Mårtensson, är död anförtror hon honom sina innersta tankar om livet, och om olika Facebookinlägg hon retar sig på. Varför tänker inte alla på klimatet? Hon berättar även om det mord som nu ska lösas på jobbet.
En man i fyrtioårsåldern, Magnus Lager, har hittats ihjälslagen med sin egen hammare. Det var sambon, Hanna som hittade honom och nu sitter hon anhållen för mord. Hon varken förnekar eller erkänner mordet och svarar bara svävande på alla frågor. Det gör fallet extra komplicerat, istället för att lägga pusselbit för pusselbit försvinner de som fanns. Till slut är Ann-Catrin nära att ge upp fallet, men…
Jag har läst nästan alla Ulla Bolinders böcker och är väldigt förtjust i dem. De är bra och intressanta eftersom de är skrivna utifrån det sätt som polisen arbetar. Du får följa de förhör som görs med misstänkta, vänner, anhöriga och vittnen. Alla dialoger är skrivna utifrån hur personen är, som ålder och status, därför känns karaktärerna väldigt äkta. Boken är rikligt detaljerad och välskriven. Den innehåller våldsamma och obehagliga scener som är väldigt trovärdiga.
Kristina Simar
Postad på Omnible
18 mars 2020
Som en sjungande kör, som en spunnen väv – så skriver Ulla Bolinder
https://deckarlogg.wordpress.com/2020/05/26/som-en-kor-som-en-vav-sa-skriver-ulla-bolinder/?fbclid=IwAR2JicwM009dAkQDQtEJQNGhlDQCbnUDmMrVZzW4e47XylIq1sckqHwIQUImaj 2020
"Ulla Bolinder fortsätter att skriva deckare och polisromaner på sitt eget sätt. Ja, på sitt högst egna sätt. Hon fortsätter också att vara den minst uppmärksammade av de främsta deckarförfattare som finns i Sverige.
”Onda ting”, tredje titeln i serien med kriminalinspektören Ann-Catrin Friberg, börjar med ett larmsamtal till SOS 112. En man ligger död hemma i huset. Det är hans hustru som ringer. Bolinder refererar samtalet mellan O(peratören) och K(vinnan) i ordagrann dialogform.
Så börjar det. Så skriver Bolinder. I tal och samtal. När hon började skriva deckare var främst förhörsprotokoll från polisen det centrala för kriminalberättelserna. Hon har sen i roman efter roman varierat och utvidgat denna utgångspunkt så att resultatet blivit en kör av olika stämmor, både i samprat och monologer. ”Onda ting” har dessutom en genomgående jag-berättare i kriminalinspektören Friberg, som tänker och tycker.
Ett annorlunda sätt att skriva och berätta, ett myller av människor vävs ihop till en och samma berättelse; olika trådar vävs in, olika ledtrådar och spår tillkommer till kriminalintrigen. Och det blir aldrig tråkigt. Bolinder lyckas så väl med detta – egna, en gång till – sätt att berätta att jag tycker det är otroligt. Resultat: en högst trolig berättelse, ett fullt trovärdigt händelseförlopp."
Bengt Eriksson
Deckarblogg
26 maj 2020