Hur hanterar man insikten att ens tid är begränsad? Och insikten att ens livspartners tid är utmätt? Den medelålders akademikern Henrik förlorar sin 55-åriga hustru Caroline i cancer. Under sorgeåret passerar deras gemensamma liv än en gång.
Ur hågkomster, vittnesbörd, efterlämnade papper och fotoalbum framträder Minnet av Caroline, som kärleks- historia, mikrohistoria, sjukdomshistoria, biografi och sorgeprocess. Kan han lösa de obesvarade frågorna?
Den efterlängtade Caroline är en guldlockig prinsessa i senmodernismens Malmö och står i familjens centrum. På henne projiceras tidens flickföreställningar om att vara söt, duktig och ordentlig. Natur, djur, böcker, kulturhistoria och bild fångar snart den blyga men begåvade Caroline.
Genom arbetet träffar hon Henrik. Passion och syskon- tycke vävs samman i deras äktenskap. Tillsammans renoverar de torp, bildar familj och hjälper varandra med forskning och böcker.
När sjukdomen kommer orsakar den kris, men svetsar sedan dem samman. Caroline använder sin begränsade tid förnuftigt: till familj och vänner, arbete, forskning och trädgård. Som en höstblomma ända till frosten tar henne.
Henrik Ranby, född i Helsingborg 1965, är docent i konstvetenskap och universitetslektor i kulturvård vid Göteborgs universitet.
Han har främst skrivit facklitteratur om bebyggelse och kulturhistoria. I doktorsavhandlingen 2002 om arkitekten Harald Boklund, fördjupade han sig i biografin som genre.
År 2020 gav han ut den självbiografiska sonettsamlingen Museum.
Det finns inga presskommentarer tillgängliga just nu.