Melodi: Zandahls kanon

Melodi: Zandahls kanon är en visbok kring en melodi som använts till hundratals texter i mer än 150 år. Melodin kom förmodligen till Sverige från Tyskland i mitten av 1850-talet. Enligt samtida källor skrev Gustaf de Vylder visan Ynglingens fantasi 1858 till denna melodi.

Men så hände det något i Stockholm!
Den 14 augusti 1865 gjorde mekanikus A.B. Zandahl fiasko med ett publikt experiment med en undervattenskanon i Hammarby sjö. Händelsen blev mycket omtalad och omskriven i dagspressen. Tre månader senare använde Frans Hodell händelsen till en kuplett i sitt lustspel Andersson, Pettersson och Lundström på Södra Teatern i Stockholm. Visan om Zandahls kanon gjorde succé, liksom hela föreställningen.

Nu får melodin vingar!
Under de kommande åren skrivs det hundratals texter med melodihänvisningen Zandahls kanon. Texterna publiceras både som skillingtryck och i tidningar över hela landet. Under resten av 1800-talet får melodin bära texter kring den tidiga arbetarrörelsen, utställningar, telefonen, marknader, öl, margarin, tullar, mord och skojare.

1929 använder Hjalmar Gullberg och Bengt Hjelmqvist melodin till en kuplett i Winges nyårsrevy: Skånska slott och herresäten. Visan sjungs in av Edvard Persson och nu får melodin ännu mer luft under vingarna! På senare år tycks melodihänvisningen Skånska slott och herresäten dominera - åtminstone vad det gäller snapsvisor.

Samtliga vistexter i den här samlingen kan sjungas på samma melodi: Zandahls kanon.