Jokke är en glad, nioårig kille som bor med sin familj i ett hus i Kiruna, långt uppe i norr. Där är vintrarna långa och kalla, men om sommaren lyser midnattssolen. Många i staden arbetar i gruvan, med att bryta järnmalm djupt nere i jorden. Jokke går i skolan, hittar på äventyr med kompisen Madde och kivas med storasystern Hanna. En dag knackar en underlig figur på Jokkes dörr. Han presenterar sig som Hugo Lämmelman, stockholmare sedan 350 år och en gång vän till den berömde poeten Bellman. Hugo är en misslyckad vampyr, pilsnergubbe och före detta kunglig kaffekokare. Han är på flykt från ienden Evert Svålman, en elak typ som länge varit ute efter honom, och hoppas äntligen få lite lugn och ro. Med hjälp av Raymon, en annan av Jokkes kompisar, ordnas ett gömställe åt den lille vampyren i en hemlig del av den stora gruvan. Där ställer Hugo den stora trälåda han burit med sig och som han kryper in i om nätterna när han ska sova. Hugo trivs bra i Kiruna och med sina nya bekantskaper. Han lär sig till och med att köra skoter, något han gör ofta och gärna. Men vem är egentligen den mystiska gestalt som hela tiden verkar skugga honom, och vad vill den? Innan Hugo vet ordet av är han indragen i en serie farliga och dramatiska händelser.
Låt en annan komma in! är en berättelse om ensamhet, vänskap och behovet av att höra till.
Christer Ejderberg är pensionär och bosatt i Luleå. Han är född och uppvuxen på Lidingö utanför Stockholm, men har levt sitt vuxna liv i Norrland, nu bosatt i Luleå. Han har alltid haft ett stort intresse för litteratur, samhälle och politik och är en i norra Sverige välkänd debattör och samhällskritiker.
Författaren har tidigare utgivit barn och ungdomsromanen"Låt en annan komma in", på BoD:s förlag.
Den sköna skrönan visar sig fantasifull, finstämd och riktigt förtjusande. Allt börjar när det ringer på dörren och Jocke, 9, öppnar. Utanför står en liten tjock gubbe i hatt som ber ”Låt en annan komma in!” Mannen är Hugo Lämmelman, vampyr sedan han med Karl XII gästade Transsylvanien 1718 och då blev biten i rumpan av greve Dracula. Med åren blev han allergisk mot blod, så han övergick till pilsner (…) (…) en charmig och småkul berättelse, spännande och med tänkvärda inslag. Fiktionen blandas med det faktiska vardagslivet i Kiruna och gör det skojigt igenkännligt för den lokala läsekretsen (…) Oftast är det ett naturligt flyt i berättandet, med en lagom munter ton och väl avvägd varrrdddagsfilosofi.
Hellre Pilsner än blod för Kirunavampyren
NSDfebruari 2015
Den sköna skrönan visar sig fantasifull, finstämd och riktigt förtjusande. Allt börjar när det ringer på dörren och Jocke, 9, öppnar. Utanför står en liten tjock gubbe i hatt som ber ”Låt en annan komma in!” Mannen är Hugo Lämmelman, vampyr sedan han med Karl XII gästade Transsylvanien 1718 och då blev biten i rumpan av greve Dracula. Med åren blev han allergisk mot blod, så han övergick till pilsner (…)
(…) en charmig och småkul berättelse, spännande och med tänkvärda inslag. Fiktionen blandas med det faktiska vardagslivet i Kiruna och gör det skojigt igenkännligt för den lokala läsekretsen (…) Oftast är det ett naturligt flyt i berättandet, med en lagom munter ton och väl avvägd varrrdddagsfilosofi.