Jag behövde henne så som natten behöver dagen

När hon får beskedet om att barnet hon bär på inte kommer att överleva stannar världen. Det som skulle bli ett nytt liv blir istället en resa genom sorg, skuld och kärlek, och en lång kamp för att förstå hur man fortsätter andas när allt har tystnat.
Med stilla skärpa och hudlös närhet skildrar Jag behövde henne så som natten behöver dagen, tiden före, under och efter förlusten. Genom anteckningar, samtal och ögonblick fångar hon den verklighet som sällan får ta plats, sorgen efter ett barn som aldrig fick leva.
Det är en självbiografisk berättelse om moderskap, kärlek och den tysta styrkan i att överleva sitt barns död, och ändå fortsätta leva.