Att vårda en patient i luften är något fundamentalt annat än att vårda samma patient på marken. Diagnosen kan vara densamma, behandlingen densamma och personalen lika kvalificerad - men i samma ögonblick som flygplanet lämnar plattan blir höjd, kabintryck, väder och flygprofil en del av vårdens förutsättningar. Det finns ingen ambulans att ringa efter, ingen akutmottagning att köra till. Man har det man har, och det måste räcka ända fram.
Handbok i avancerad flygmedicin är en samlad svenskspråkig referens för avancerad vård under lufttransport. I sju delar och tjugosju kapitel följer boken hela kedjan.
Först fysiken och fysiologin: gaslagarna, den hypobara miljön, hypoxi, kardiovaskulära effekter, kabintryck och syrgasförsörjning. Därefter den kliniska handläggningen av akuta tillstånd och critical care-transporter. Sedan flygmiljön i sig - flygplans- och helikopteraerodynamik, meteorologi, turbulens, buller och vibration. Och till sist besluten: flygmedicinsk riskbedömning och go/no-go-beslut, operativt beslutsfattande, storskalig evakuering, mänskliga faktorer och Crew Resource Management, etik, avbrutna uppdrag, avvikelsehantering och beredskap vid allvarliga flygincidenter.
Boken vänder sig till dem som utför arbetet: Flightnurses, anestesi- och akutsjuksköterskor, läkare inom aeromedicinsk transport och intensivvårdstransport, ambulanspersonal och Medical escorts - men också till piloter, operativ personal och medicinskt ansvariga som behöver förstå den medicinska sidan av verksamheten. Genomgående förklaras inte bara vad man ska göra, utan varför. Beslutsstöd, checklistor, fallvinjetter och egna illustrationer löper genom hela texten.
Ambitionen är att föra över till skrift den kunskap som annars förmedlas muntligt - i briefingrum, på flygfält, under pågående flygningar - och därmed ge en gemensam grund för kliniskt omdöme, riskmedvetenhet och säkra beslut i luften.
Kenneth Wallgren är specialistsjuksköterska i anestesi och har genomfört hundratals patienttransporter i luften. Uppdragen sträcker sig från korta inrikesflygningar med stabila patienter till interkontinentala evakueringar där patienten varit kritiskt sjuk hela vägen. Han arbetar som Flightnurse vid Svenskt Ambulansflyg och som Medical escort vid internationella repatrieringar.
Han kom till flygmedicinen från den prehospitala ambulanssjukvården. Insikten kom ombord på ett ambulansflygplan: flygmedicin är inte förlängd markbunden akutsjukvård, utan en egen disciplin med egna regler och egna faror. Under åren i vägbunden ambulanssjukvård var han instruktör i AMLS och PHTLS. I dag utvecklar han arbetsmetoder och beslutsstöd, och är redaktör för Flygmedicinsk Månadsöversikt. Han har också deltagit i incident- och avvikelseutredningar inom flygmedicinsk verksamhet.
Handbok i avancerad flygmedicin har vuxit fram i bakre kabin och vid planeringsbordet, och bygger på en enkel övertygelse: den kunskap som betyder mest i luften förs i dag vidare muntligt, och den förtjänar att skrivas ner.
Det finns inga presskommentarer tillgängliga just nu.