Där horisonten glöder

Äta eller ätas, djungelns främsta lag. Som människor är vi högst delaktiga i naturens ramverk, på gott och ont. När man ser på nyheterna eller drabbas av oärliga människor i sin vardag kan det ligga nära till hands att utveckla en cynisk personlighet, fjärran från ungdomens odödlighet och idealism. Men likväl som livet kan anses vara en kall och meningslös tillvaro, kan vi varje dag välja att fokusera på det som ger oss värme och mening. Vad vore livet värt utan möjligheten att njuta av vacker poesi eller en sammansvetsad symfoni? Kärleken är som vårt bränsle och sammanhållande kitt, kärleken till oss själva, den andre och till vårt universum. Samtidigt är det för många människor en stor utmaning att älska sig själva, och därmed att blomma ut i sin fulla potential och visa kärlek gentemot sin omgivning. Min uppmaning med denna diktsamling är ett djupare seende, bakom det kyliga mörkret ser vi hur horisonten glöder.