Betty, Axel och livet på Hyttön, Älvkarleö

Detta är en berättelse om livet på Hyttön, Älvkarleö och om mina farföräldrar och deras söner under ett 1900-tal när mycket förändrades.
På Hyttön fanns under mer än 200 år, från 1600-talets slut till slutet av 1800-talet, en masugn tillhörig Älvkarleö bruk. Efter masugnens nedläggning fanns olika arbeten att få för de som stannat kvar, mest i skogsbruket, till en början som kolare och med tiden mer som huggare, körare eller med flottning av timmer ut mot fabriker närmare kusten.
Min farmor Betty och farfar Axel Andersson bodde på Hyttön under större delen av livet och deras historia får bilda stomme i berättelsen. Utgångspunkten är det jag minns från barndomen och det jag har hört av Betty och Axel och deras söner.
Mycket minnen och berättelser har kommit fram med hjälp av Stig och hans storebror Sture. Båda levde tills de blev 96 år, och de kom att umgås mycket på äldre dagar. Det visade sig finnas mycket bilder från familjens liv i Stures ärvda förråd. Ett urval av sådana kom med i boken.
För att förstå sammanhanget lite bättre, behövde jag också veta mer om Hyttöns, masugnens och Hyttösläktens historia och jag har kompletterat med historiska och nutida fakta ur kyrkböcker, litteratur och tidningar.
Välkommen att följa med mig till Hyttön.