Theo och hans släkt har bott på ön Sklero i över 350 år, sedan ett dödligt virus utplånade mänskligheten i den gamla världen. Livet på ön är monotont och fyllt av rutiner, och det finns inte mycket som fångar hans intresse, förutom henne. Azalea, den enda han någonsin velat ha.
Trots att ön är allt han någonsin känt, har Theo aldrig riktigt känt sig hemma där. Hans tankar är fyllda av drömmar om att fly, men verkligheten håller honom fången. Att lämna ön är nämligen förenat med dödsstraff.
Samtidigt, flera hundra mil bort och 350 år tidigare, möts två unga fosterbarn för första gången. Roberto och Mikail har båda genomlevt fler förluster i sina korta liv än vad någon annan borde behöva. Inspirerade av sin smärta börjar de smida planer på ett experiment som de hoppas ska hindra andra från att behöva uppleva samma lidande.
Vad de inte vet är att deras beslut kommer att sätta spår i mänsklighetens framtid. För alltid.
Jag är 30 år gammal och har alltid älskat att skriva, både längre romaner så väl som kortare noveller. Min pappa arbetade en lång tid som journalist, så skrivandet har alltid funnits där.
Till vardags arbetar jag som ämneslärare på ett gymnasium i Stockholm. Jag undervisar i svenska och engelska för årskurs 1-3.
När jag inte skriver på nya bokprojekt finner man mig på gymmet eller i hemmet tillsammans med min sambo.
Det finns inga presskommentarer tillgängliga just nu.